Käftsmäll.

Det är något konstigt med fenomenet att alltid ha otur med det fina vädret. I samma stund som jag klev in genom Viskos dörr satte solen fart och verkligen vräkte ut varma strålar. För farao vad dumt. Jag som hade varit ledig en hel vecka där jag minsann hade mått som en prinsessa eller liknande av att få tillbringa dagar på stranden. Men nä. Bättre lycka önskas vecka 31, jo jag tackar.

Fy fan vad jag är bra!

Ja, så är det. Det känns också förbaskat bra att kunna meddela att jag numer har något som kallas för ett slutbetyg. Några år för sent, efter svett, tårar och nerver utanpå kroppen. Men jag har ett! Och jag är stolt som attan! Så just nu känns det som om att livet känns så som det borde kännas. Härligt. Jag är ledig en denna veckan innan jobb sätter igång. Jag konstaterade att det var lyxigt att hyra film och att kunna se alla tre på raken. Eller som jag saknat att läsa en bok. Meningslöst och lättsamt innan man släcker lampan för att somna. Fasen så fint.

Något annat som är fint är jordgubbar. Och gott! Mosade med socker, grädde och mjölk. Gräddmjölken blir rosa och ljuvligt god att sörpla i sig det allra sista. Så äter man jordgubbar på bästa vis.
Snart är det midsommar. Varberg är grejen och Varberg blir det efter gammal kär tradition. Spikad utgång dagen efter, som vi brukar. Jag känner att det spritter. Jag är vansinnigt sugen på kalas med slarv och sprit. Året till ära drar jag med mig mina fina systrar. Systrarna Pernklant på vift så att säga. Och finaste Fiffi, min gamla partypolare. Jag tror att det blir bra. Himlans bra! Så glad midsommar önskas...

RSS 2.0