MinaJagNathalie

Jag bryter trenden och knapprar till ett inlägg på rätt sida av dygnet. Det är inte illa inte. Jag är uppe i god tid och sitter här med en kopp kaffe. Kopp och kopp. En balja kanske hade varit mer korrekt. Det är nästan så att jag skulle kunna ta ett morgondopp och simma några längder. Kaffe is the shit!

Föreläsningsrace på tapeten. Claes undrar vad det är för en konstig skola som inte har några lektioner. Framtida pedagog som jag är har förklarat på bästa vis att det inte längre heter lektioner. Nej nu är det tjusiga föreläsningar och seminarier. Det är där vi ska lära oss och det är det som inte ännu har skett. Därför är det så lätt att strunta i en och en halv timma hit eller dit. Idag däremot har någon schemaplanerare borta i Borås tryckt ihop flera stycken. Så jag har i min tur ryckt ur tummen och hoppas på nya kunskaper.

Fredag är lika med bra dag! Trevlig fredag vänner!

Om man kokar kondenserad mjölk på burk blir det kolasås. Den sorten som är sötad ska man välja. Stoppa burken i en kastrull och koka i tre timmar. Tufft tycker jag. Elin bjöd nämligen på sådan kolasås idag och det var tippentoppengott!

Jag har egentligen bestämt med mig själv att jag ska strunta i att sola solarium. Det var långt över ett år sedan sist. Men jag har fått för mig att det hjälper mot fnasig och torr hud att sola en gång eller två. Så jag hoppade in i ett på Solhörnan i sexton minuter. Det var makalöst skönt faktiskt. Mindre lustigt var nyheterna nu klockan tio. Sola är big NO NO! Det är lika stor risk att få cancer i solarium som att få cancer av att röka. Jag lever farligt kan man säga. Hur märkligt är det inte då? Inslag på nyheterna en timma efteråt, när det var första gången på länge. Meddelandet har nått fram, jag fattar!

Jag var som sagt hos kära Elin på fika idag. Vi börjar bli sällsynta, vi icke-mammor. Småkids kommer från både höger och vänster och det är såklart härligt! I love småkids men ibland tror jag att jag är smått allergisk mot deras föräldrar. En diskussion som varit på tapeten är varför inte pappor pratar lika mycket och lika ofta om sina barn? Det klart att jag förstår att föräldrar vill prata om sina ögonstenar, vilket de också väldigt gärna får göra. Men det kan väl knappast vara så att mammor älskar sina barn mer än pappor. Eller? Lite konstigt är det allt.

I morgon är det dags för gruppredovisning. Jag har övat på min enda replik hela kvällen och jag tror att den sitter där den ska. Över och ut!

-Det är en sån som piper när det brinner!

Vi har problem. Det handlar om köpekakor. Inte vilka som helst utan och pepparkakor. Egentligen är det förbjudet att knapra på sådana nu. Av den enkla anledningen att första advent blir så mycket mysigare om det också är dagen då man äter den första pepparkakan med den första muggen glögg. Addera clementindoft och rök från tändstickor. Oj oj oj!
Jag var den som bröt på traditionen för att jag ville överraska herrn i huset. Jag köpte en låda, bakade med smör. Smör är en viktig ingridiens. Det får inte vara margarintjafs. Nej smör ska det vara, smör är kärlek! Göteborgskex tillverkar dessa hjärtan och är enligt mina smaklökar den bästa köpekakan. Lådan tog som väntat slut snabbt som attan och det dröjde inte många dagar innan det stod en ny på köksbänken. Gille-hjärtan. Va fan! Johodå, tyckte ovannämda herre i huset. Gille-hjärtan är minsann den godaste köpekakan. Så ni förstår mitt problem nu va? En enkel lösning skulle kunna vara att köpa en låda av varje i framtiden men det vill jag inte erkänna i första taget. Nej nu hörni, nu ska vi ha ett smaktest. Vi ska krossa ett litet hjärta från varje burk för att det ska bli omöjligt att se vilken kaka som är vilken. Sen är det upp till bevis, vilken är godast? Oerhört spännande ska det bli!

Det är nu hög tid att börja tänka över julklappsinköpen. Jag brukar tycka om att ge bort det jag själv skulle vilja ha. Så var även fallet gällande Kolas födelsedagspresent från mig och Sara.

Rubriken till detta inlägg är den finaste komplimangen jag har fått idag. Det säger ganska mycket om dagen faktiskt. Nu var det här mest på skoj. Något som däremot inte är skoj är allt krångel. Jag orkar inget krångel.

Jag vill ha flyt! 

Är urless på den där förbaskade högskolan och jag vill kräkas på allt meningslöst tjafs. Pricken över lilla i var när det stod att jag är underkänd på mina litteraturseminarier. För det första har jag väntat på att poängen ska trilla in för att det är gott att sätta punkt. Sen blir det fel och det är lika med skit! Jag är ju godkänd. Frustrerad fick jag knåpa ihop ett mail som genast kom tillbaka med autosvar. Autosvar talade om att jag inte kunde få ett riktigt svar förrän på måndag. Nähä. Känslan om att vilja slå och skrika växte sig starkare men det enda jag kunde göra var att skicka ett till förbaskat mail. Nicht to worry visade det sig. Lite segt bara, hela systemet. Och jag kommer att kunna se mina tre poäng vid nästa uppdatering. Mången tack!

Fortsättningen på kvällen har varit fin hör och häpna. Lite rostmacka, en bunt desperata hemmafruar och svartvinbärste. Svartvinbärste är nostalgi. Första minnet jag har är i stugan innan den byggdes ut. Det där yttepytteköket med kokplattan och den särskilda stugdoften. Jag kunde inte förstå hur något som kunde lukta så gott kunde smaka så äckligt. Jag tänkte att det måste ha samma effekt som saft så jag tog flera tepåsar i en mugg. Senare i livet lärde jag mig att krama ur samma tepåse fyra gånger för att dryga ut fikan. Skolk, skvaller, blaskigt te, kedjerökning och paj för en guldpeng. Cecil i mitt hjärta!

För någon vecka sedan när jag promenerade från skolan till bussen förstod jag inte varför jag blev blöt om tårna. Dags för impregnering? Hade inte hjälpt ett dugg, för det visade sig att mina förbaskat dyra stövlar inte riktigt höll måttet och trasade sönder. Reklamation minsann. Vi har ju rätt att ställa krav, vi konsumenter. Sagt och gjort och adjö. Problemet nu är att jag på sätt och vis har varit stövellös. Det kanske inte riktigt är helsant då skor inte är en bristvara i det här hushållet. Men det ska falla i smaken också. Hur som helst har jag rotat igenom förrådet och hittat en hel låda som inte varit framme på två år. Och hallelujah, jag hittade ett par som jag inte ens visste att jag hade. Lycka! En ny klack och lite puts så duger de gott. Det betyder också klirr i kassan då jag slipper investera i ett par nya. Jag kan alltså casha in istället för att betala skoskuld. Ibland ska man ha tur!

Idag har världens bästa Anton fyllt år. Tretton bast, det är inte klokt. Myspys med kvällsfika, lyxtårta och Idol. Vad sägs om passion- och chokladmoussetårta? Inte illa kan jag lova. 
Jag känner mig väldigt mycket piggare än i morse. Kan kanske bero på att jag slumrat mest hela dagen, men jag är tacksam. Svinis har hittat hem till Johanssons så jag blev inringd för jobb i morgon. Krya på er! Just nu känns det sådär att behöva jobba men som sagt, det brukar kännas bättre samma sekund som man sätter tänderna i sin bagel. Hurra för goda mackor! Trevlig helg kamrater!

Fast jag gillar både att äta kakan och att ha den kvar, så att säga!

Jag ska slänga på mig jackan och ta mig till bussen. För att åka till Borås, den härliga, humörhöjande staden. Heja, heja, heja! Igår tyckte jag inte att det fanns någon eller något annat att skylla på förutom mig själv. Idag tänker jag typ att jag kan skylla på skitvädret och skitstaden. Vad tänkte jag med egentligen? Borås. När, någonsin har jag tyckt om den staden? Aldrig, så långt jag kan minnas. Annat är det med Tove. Borås står högst upp på hennes lista över önskvärda ställen att bo på. Hur tänker man då undrar jag?
Det är inte heller det lättaste att hitta inspirationskällor i skrivande stund. Var och varannan kotte känner sig lite sisådär. Det enda som verkar finnas att bli smittad av är svinsjukan. Och hur kul är det?

Förövrigt åkte jag på skattjakt till Erikshjälpen igår. Jag bidrog med en låda skor och fick en kaffebiljett som tack för inlämningen. Aaah, kaffe är ju guld tänkte jag. Men det blev inget kaffe hörni. Det kändes deprimerande om något att sätta sig ensam för att fika just där. Ja, sån är jag. Hittade en ny darling från Uppsala Ekeby till samlingen. Resten var skräp. Och nu när lumpsamlaren ändå är i farten är det lika bra att ta en sväng till Örbygården idag och Kinna Bordtennisklubb på lördag. Tjohej!

Härliga liv. Tänk vad lätt det är att fokusera på allt som inte är riktigt bra. Hur mycket enklare det är att ventilera missnöje, irritationer och allmänt deppiga ämnen. Jojo. Jag tror varken jag kan skylla på någon eller på något. Jag är en lat jävel bara. Punkt.
Jag borde sätta mig ner och strukturera upp tillvaron. Tänk om man hade varit lite mer som Annelie. Hon har tamejtusan koll på allt, alltid. Och lite jävlaranamma. Jag är en envis skit, det vet jag. Men jag lyckas sällan bra där det hade varit önskvärt att lägga energin.

Idag är jag faktiskt lagligt ledig. Jag tänker att jag kan bädda rent, torka, damma, fejja, grejja. Jag kan också sitta här och fördriva tiden. Högst troligt. Skrattretande! Deppigt, grått och trist.

Skit!

Haha vad rolig jag kan vara, eller hur kära syster? Jag bara skojar lite, för jag tycker att det är ganska roligt själv. Det var det där med särskrivningar för den som inte förstår.
Fredagsmys med systrarna, Nicke och min käre hälft. Idol, tacos och glass. Fint som snus!

Jag har varit hemma hela dagen. SKOLK kallas det. Har inte ett dugg dåligt samvete, borde jag det? Bristande karaktär kan tyckas. Men jag planerar att rycka upp mig tills på måndag. Jojo!

Jobb hela helgen. Fasligt sugen på skoj och galenskap. Jag säger det igen, sjutton också att man inte är en rik tjej! Det trillade in ett inflyttningsfest-inbjudan-sms tidigare. Skoj! Eventuellt blir det kalas med Sannan och Emman nästa helg också. Jag får köra tampongtricket för att komma så billigt undan jag bara kan! Gött med en bra plan. 

Nu: Sova!

Ps. Jag har snott bilden här.